Jag jobbar inom Polis- eller Åklagarmyndigheten

Här finns information om rättsintyg för dig som jobbar inom Polis- eller Åklagarmyndigheten. Mer information hittar du på webbplatsen för rättsintyg.

Rättsintyg baserat på en undersökning eller på handlingar?

Om våldshändelsen skett i närtid* är en undersökning av läkare vid Rättsmedicinalverkets det bästa underlaget för ett rättsintyg, men det finns vissa undantag.

Om den rättsintyget berör sökt och fått sjukvård för svåra skador tillför inte alltid en undersökning av läkare vid Rättsmedicinalverket något till bedömningen. Behandlingsåtgärderna begränsar ofta möjligheten att undersöka skadorna, till exempel vid knivskador som efter att de sytts och bandagerats är svårvärderade. I sådana fall bör skadorna vara väl beskrivna i patientjournalen, som därmed utgör ett gott underlag för utfärdande av rättsintyg.

*Blåmärken och skrubbsår läker ofta inom två veckor och om det gått längre tid än så från våldshändelsen är en undersökning av läkare vid Rättsmedicinalverket sällan meningsfull. I sådana fall är ett rättsintyg baserat på handlingar (patientjournal och/eller fotografier) enda möjligheten.

Så här fyller du i begäran om rättsintyg

Nedan beskrivs steg för steg hur du som polis fyller i begäran om rättsintyg. Har du frågor kring begäran är du välkommen att kontakta närmaste rättsmedicinsk enhet eller en rättsintygskoordinator

Hämta blanketten ”Begäran om rättsintyg till Rättsmedicinalverket” i Polismyndighetens formulärportal. Spara ned blanketten på ditt skrivbord.

Fyll i personuppgifter och ange om personen för rättsintyget är målsägande eller misstänkt. Ange brottskod och brottsrubricering.

Ta ställning till om rättsintyget ska baseras

a) på en kroppsundersökning av en rättsläkare eller FD-läkare

b) på en kroppsbesiktning (misstänkt) av en rättsläkare eller FD-läkare

c) enbart på handlingar (yttrande).

OBS! Välj endast ett av alternativen, dvs. a, b eller c.

Ett rättsintyg som baseras på en undersökning kan även rymma handlingar som patientjournaler och fotografier.

Ta ställning till om provtagning och/eller spårsäkring behöver göras i samband med undersökningen och precisera i sådant fall vilken sorts provtagning/spårsäkring som behöver göras.

Kryssa för vilka handlingar som bifogas begäran så att Rättsmedicinalverket kan se att samtliga handlingar kommit in.

För rättsintyg som baseras enbart på handlingar (yttranden) bifogas handlingarna med begäran. Polismyndigheten ansvarar för att hämta in handlingar som ska ingå i rättsintyget.

Bilder som bifogas ska endast avbilda personen som rättsintyget avser.

För varje bild ska det anges vilken kroppsdel som är avbildad (t.ex. höger/vänster knä), vem som tagit bilden, var och när bilden är tagen.

Om ett eller flera tillhyggen har använts vid händelsen som rättsintyget gäller och det finns en bild på detta/dessa ska de bifogas begäran.

Fyll i uppgifter om beslutsfattare och handläggare.

Beskriv kortfattat händelseförloppet och ange om särskilda frågeställningar förväntas besvaras av rättsintyget.

Skicka in begäran via DurTvå till Rättsmedicinalverket och kontakta aktuell rättsmedicinsk enhet om personen ska undersökas. Rättsmedicinalverket ansvarar inte för att boka färdmedel för personen till och från den rättsmedicinska enheten. Rättsmedicinalverket ansvarar inte heller för att boka tolk.

Komplettering

Kompletterande handlingar i ett pågående rättsintyg skickas via DurTvå och det är enbart nytillkomna handlingar som ska skickas. Tidigare inskickade handlingar finns redan hos Rättsmedicinalverket. Har du frågor kring begäran är du välkommen att kontakta närmaste rättsmedicinsk enhet eller en rättsintygskoordinator.

Färdigt rättsintyg

När rättsintyget är färdigt skickas det via DurTvå till Polismyndigheten.

Rättsmedicinalverkets forensiska dokumentationsläkare (FD-läkare)

Om undersökningen ska genomföras av en FD-läkare tar polisen med sig en kopia på begäran om rättsintyg till FD-läkaren.
När FD-läkaren genomfört undersökningen skickar hen fotografier och protokoll till aktuell rättsmedicinsk enhet. Rättsläkaren utfärdar ett rättsintyg som sänds till beställaren via Durtvå.
FD-läkarna bedömer inga skador och utfärdar inte några rättsintyg.

Kontakt

Behöver du komma i kontakt med oss? Vi finns på sex olika platser i landet.

Kontakta rättsmedicin

Tips angående bildtagning

Se till att ljuset i rummet är så bra som möjligt och undvik att det blir skuggor på området som ska fotograferas.
Fotografera personen ”uppifrån-och-ned”. Börja med att fotografera eventuella skador på huvudet, sedan armarna, därefter bålen och avslutningsvis benen och fötterna.
Fotografera en skada i två omgångar. Ta en bild på avstånd så att det går att se var skadan är placerad på kroppen. Ta sedan en närbild så att det går att se skadans detaljer. Om flera skador syns på översiktsbilden räcker det med en bild på avstånd som följs av närbilder på respektive skada.
Kontrollera att skadorna syns bra och att bilderna är skarpa.
Håll en linjal eller annan måttreferens intill skadorna.

Först vård, sedan Rättsmedicinalverket

Rättsmedicinalverket har huvudansvar för att utfärda rättsintyg. Rättsmedicinalverket och hälso- och sjukvården är verksamheter med olika uppdrag. Rättsmedicinalverket är en expertmyndighet inom rättsväsendet som genom opartiska analyser och bedömningar bistår myndigheter inom rättsväsendet i brottsutredningar. Hälso- och sjukvårdens främsta uppdrag är att i samråd med patienten ge god vård och behandling.

En person som utsatts för våld har först och främst behov av vård och behandling. Till exempel behöver en person som utsatts för sexualbrott undersökas och få vård och behandling för eventuella skador och smittsamma sjukdomar. Vårdgivaren hjälper sin patient genom att ge vård och behandling, men även genom att skadedokumentera och spårsäkra, då ärendet kan komma att bli föremål för en brottsutredning.

Även mindre allvarliga skador, såsom små blåmärken och skrubbsår, kan vara av betydelse vid utfärdandet av ett rättsintyg. Utifrån att patientjournalen i första hand upprättas för att bidra till en god och säker vård och inte för skadedokumentation, är beskrivningar av skador som inte kräver vård dessvärre allt för ofta översiktliga för att fungera som underlag i ett rättsintyg. Detta innebär att en person som utsatts för våld inte bör uppmanas uppsöka sjukvård med enda syfte att få sina skador dokumenterade.

Polis eller åklagare kan kontakta rättsmedicinsk enhet för att diskutera om ett rättsintyg bör baseras på en undersökning av en läkare vid Rättsmedicinalverket eller enbart på handlingar. Även vid begäran om rättsintyg baserat på undersökning av läkare vid Rättsmedicinalverket ska patientjournal och fotografier bifogas anmälan om sådana finns avseende händelsen/händelserna som rättsintyget avser.

Ladda ner

Info-om-rattsintyg-och-personuppgiftshantering-samlad-2004-1.pdf 128,36 KB

Ordlista

Begäran om rättsintyg
Polismyndighetens blankett ”Begäran om rättsintyg” sänds elektroniskt till Rättsmedicinalverket.

Rättsintyg
Ett skriftligt medicinskt utlåtande av en läkare som inhämtas av Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten i syfte att användas i en brottsutredning eller som bevis i en rättegång i anledning av brott.

Rättsintyg baserat på undersökning
Den typ av rättsintyg som grundas på en undersökning med fokus på att dokumentera skador hos en målsägande. Rättsintyg som baseras på en undersökning kan även rymma handlingar som patientjournaler och fotografier.

Rättsintyg baserat på kroppsbesiktning
Den typ av rättsintyg som grundas på en kroppsbesiktning med fokus på att dokumentera skador hos en misstänkt gärningsperson. Beslut om kroppsbesiktning fattas av Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten enligt rättegångsbalken.

Rättsintyg baserat enbart på handlingar
Den typ av rättsintyg som grundas enbart på handlingar som Polismyndigheten förser Rättsmedicinalverket med, exempelvis patientjournaler och fotografier. Rättsläkare bedömer dessa handlingar och utfärdar rättsintyg.

Rättsläkare
Specialistläkare med särskild kompetens i skadedokumentation och skadebedömningar som är anställd vid Rättsmedicinalverket. Rättsläkare undersöker målsägande och misstänkta inför utfärdande av rättsintyg.

Forensisk dokumentationsläkare (FD-läkare)
Läkare utbildad av Rättsmedicinalverket i skadedokumentation. FD-läkare är timanställda vid Rättsmedicinalverket. FD-läkare undersöker målsägande och misstänkta som inte kan ta sig till en rättsmedicinsk enhet. FD-läkare utfärdar inga rättsintyg.

Spårsäkring och provtagning
Tillvaratagande av spår på kroppen eller från kroppsöppningar respektive provtagning från kroppen, såsom blod eller urin.

Frågor och svar för dig som jobbar inom Polis- eller Åklagarmyndigheten

Här finns de vanligaste frågorna vi får från dig som jobbar som polis eller åklagare

- Hur lång är handläggningstiden för ett rättsintyg?
  
  De senaste åren har den genomsnittliga handläggningstiden för ett rättsintyg baserat på en undersökning varit cirka två veckor. Den genomsnittliga handläggningstiden för ett rättsintyg baserat på en undersökning av en forensisk dokumentationsläkare är några dagar längre. Ett komplett ärende går i regel snabbare än ett ärende som behöver kompletteras med handlingar.
- Ska ett rättsintyg baseras på undersökning eller handlingar?
  
  Om våldshändelsen skett i närtid* är en undersökning av läkare vid Rättsmedicinalverkets det bästa underlaget för ett rättsintyg, men det finns vissa undantag.
  
  Om den rättsintyget berör sökt och fått sjukvård för svåra skador tillför inte alltid en undersökning av läkare vid Rättsmedicinalverket något till bedömningen. Behandlingsåtgärderna begränsar ofta möjligheten att undersöka skadorna, till exempel vid knivskador som efter att de sytts och bandagerats är svårvärderade. I sådana fall bör skadorna vara väl beskrivna i patientjournalen, som därmed utgör ett gott underlag för utfärdande av rättsintyg.
  
  *Blåmärken och skrubbsår läker ofta inom två veckor och om det gått längre tid än så från våldshändelsen är en undersökning av läkare vid Rättsmedicinalverket sällan meningsfull. I sådana fall är ett rättsintyg baserat på handlingar (patientjournal och/eller fotografier) enda möjligheten.
  
  Jag jobbar inom Polis- eller Åklagarmyndigheten
- Var skickas rättsintyget när det är färdigt?
  
  När rättsintyget är färdigt skickas det elektroniskt till beställaren som ofta är Polismyndigheten.
- Vem kontaktar jag för att fråga om personen ska undersökas av en rättsläkare eller av en forensisk dokumentationsläkare (FD-läkare)?
  
  Kontakta rättsmedicinsk enhet för ditt polisområde. Om undersökningen inte kan vänta så kan du utanför kontorstid kontakta rättsläkare i beredskap.
- Vem kontaktar jag för att fråga om personens patientjournal och fotografier lämpar sig för ett rättsintyg baserat på handlingar, t.ex. om bildkvaliteten är tillräckligt bra?
  
  Kontakta rättsmedicinsk enhet för ditt polisområde.
- Vem kontaktar jag för att fråga om rättsintyget bör baseras på en undersökning eller på handlingar?
  
  Kontakta rättsmedicinsk enhet för ditt polisområde. Om undersökningen inte kan vänta så kan du utanför kontorstid kontakta rättsläkare i beredskap.
- Vi har begärt ett rättsintyg och spårsäkring behöver genomföras – hur går vi tillväga?
  
  I samband med en undersökning av en målsägande eller en kroppsbesiktning av en misstänkt gärningsperson inför utfärdande av ett rättsintyg, kan Rättsmedicinalverkets läkare utföra spårsäkring och provtagning. Rättsmedicinalverket har inte möjlighet att bistå Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten med spårsäkring och provtagning, om detta inte görs inom ramen för en undersökning som ska ligga till grund för ett rättsintyg.
  
  För spårsäkring och provtagning på en målsägande krävs personens samtycke, medan det för en misstänkt gärningsperson krävs ett beslut om kroppsbesiktning.
  
  Vid spårsäkring och provtagning ska behovet av skyndsamhet beaktas
  
  Spårsäkring av Rättsmedicinalverket beställs i samband med begäran om rättsintyg