På rmv.se använder vi nödvändiga cookies för att vår webbplats ska fungera så bra som möjligt och för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Du kan läsa mer om hur vi använder oss av cookies i vår cookiepolicy. → Läs mer om våra cookies
Läkare inom hälso- och sjukvårdens skyldighet att utfärda rättsintyg
Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ska i första hand inhämta rättsintyg från läkare vid Rättsmedicinalverket, men om det finns särskilda skäl får de inhämta rättsintyg från annan legitimerad läkare eller tandläkare.
Läkare och tandläkare inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården har en skyldighet att utföra undersökningar om Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten begär det. Läkare och tandläkare har en skyldighet att undersöka en målsägande med dennes samtycke och kroppsbesiktiga en misstänkt gärningsperson, samt att ge utlåtanden över dessa. Denna skyldighet framgår av 6 kap. 9 § patientsäkerhetslagen (2010:659).
En kroppsbesiktning är en tvångsåtgärd som innebär undersökning av kroppens yttre och inre, samt provtagning från kroppen för undersökning.
I vissa fall kan det vara mer lämpligt att en läkare inom hälso- och sjukvården utfärdar ett rättsintyg än en rättsläkare vid Rättsmedicinalverket. Sådana fall inbegriper ofta särskild specialistkunskap, t.ex. hudläkare eller ögonläkare. Ett annat exempel är skador till följd av trafikolyckor. I dessa fall har den behandlande läkaren ofta bättre förutsättningar att besvara frågor om bestående men som värk eller funktionsnedsättningar och därmed bättre möjlighet att utfärda rättsintyget.
Först vård, sen Rättsmedicinalverket
Rättsmedicinalverket har huvudansvar för att utfärda rättsintyg. Rättsmedicinalverket och hälso- och sjukvården är verksamheter med olika uppdrag. Rättsmedicinalverket är en expertmyndighet inom rättsväsendet som genom opartiska analyser och bedömningar bistår myndigheter inom rättsväsendet i brottsutredningar. Hälso- och sjukvårdens främsta uppdrag är att i samråd med patienten ge god vård och behandling.
En person som utsatts för våld har först och främst behov av vård och behandling. Till exempel behöver en person som utsatts för sexualbrott undersökas och få vård för eventuella skador och behandling mot eventuella smittsamma sjukdomar. Vårdgivaren hjälper sin patient genom att ge vård och behandling, men även genom att skadedokumentera och spårsäkra, då ärendet kan komma att bli föremål för en brottsutredning.
Även mindre allvarliga skador, såsom små blåmärken och skrubbsår, kan vara av betydelse vid utfärdandet av ett rättsintyg. Utifrån att patientjournalen i första hand upprättas för att bidra till en god och säker vård och inte för skadedokumentation, är beskrivningar av skador som inte kräver vård dessvärre ofta allt för översiktliga för att fungera som underlag i ett rättsintyg. Detta innebär att en person som utsatts för våld inte bör uppmanas uppsöka sjukvård med enda syfte att få sina skador dokumenterade.
Polis eller åklagare kan kontakta rättsmedicinsk enhet för att diskutera om ett rättsintyg bör baseras på en undersökning av en läkare vid Rättsmedicinalverket eller enbart på handlingar. Även vid begäran om rättsintyg baserat på undersökning av läkare vid Rättsmedicinalverket ska patientjournal och fotografier bifogas anmälan om sådana finns avseende händelsen/händelserna som rättsintyget avser.
Spårsäkring och provtagning i samband med rättsintyg
Läkare och tandläkares skyldighet att på begäran av Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten utföra undersökningar och kroppsbesiktningar, som kan innefatta spårsäkring och provtagning, framgår av 6 kap. 9 § patientsäkerhetslagen (2010:659). Detta gäller alla läkare och tandläkare som arbetar i den offentligt bedrivna hälso-och sjukvården.
Rättsmedicinalverket har inte möjlighet att bistå Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten med spårsäkring, om detta inte görs inom ramen för en undersökning som ska ligga till grund för ett rättsintyg.
För spårsäkring och provtagning på en målsägande krävs personens samtycke, medan det för en misstänkt gärningsperson krävs ett beslut om kroppsbesiktning.
Ofta är det angeläget att spårsäkring och provtagning görs skyndsamt, vilket den som ska utföra spårsäkringen eller provtagningen behöver beakta.
Se till att ljuset i rummet är så bra som möjligt och undvik att det blir skuggor på området som ska fotograferas.
Fotografera personen ”uppifrån-och-ned”. Börja med att fotografera eventuella skador på huvudet, sedan armarna, därefter bålen och avslutningsvis benen och fötterna.
Fotografera en skada i två omgångar. Ta en bild på avstånd så att det går att se var skadan är placerad på kroppen. Ta sedan en närbild så att det går att se skadans detaljer. Om flera skador syns på översiktsbilden räcker det med en bild på avstånd som följs av närbilder på respektive skada.
Kontrollera att skadorna syns bra och att bilderna är skarpa.
Håll en linjal eller annan måttreferens intill skadorna.
Kroppsskisser för skadedokumentation
Kroppsskisser för skadedokumentation där skador och andra undersökningsfynd kan ritas in (markeras) i samband med undersökning av misstänkt eller målsägande.
Frågor och svar för dig som jobbar i hälso- och sjukvården
Här finns frågor och svar om rättsintyg för dig som jobbar inom hälso- och sjukvård. Hittar du inte svar på din fråga så kan du kontakta kommunikationsenheten.
Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten ska i första hand inhämta rättsintyg från läkare vid Rättsmedicinalverket, men om det finns särskilda skäl får de inhämta rättsintyg från annan legitimerad läkare eller tandläkare.
Läkare och tandläkare inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården har en skyldighet att utföra undersökningar om Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten begär det. Läkare och tandläkare har en skyldighet att undersöka en målsägande med dennes samtycke och kroppsbesiktiga en misstänkt gärningsperson, samt att ge utlåtanden över dessa. Denna skyldighet framgår av 6 kap. 9 § patientsäkerhetslagen (2010:659).
En kroppsbesiktning är en tvångsåtgärd som innebär undersökning av kroppens yttre och inre, samt provtagning från kroppen för undersökning.
I vissa fall kan det vara mer lämpligt att en läkare inom hälso- och sjukvården utfärdar ett rättsintyg än en rättsläkare vid Rättsmedicinalverket. Sådana fall inbegriper ofta särskild specialistkunskap, t.ex. hudläkare eller ögonläkare. Ett annat exempel är skador till följd av trafikolyckor. I dessa fall har den behandlande läkaren ofta bättre förutsättningar att besvara frågor om bestående men som värk eller funktionsnedsättningar och därmed bättre möjlighet att utfärda rättsintyget.
Läkare och tandläkares skyldighet att på begäran av Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten utföra undersökningar och kroppsbesiktningar, som kan innefatta spårsäkring och provtagning, framgår av 6 kap. 9 § patientsäkerhetslagen (2010:659).
I samband med en undersökning av en målsägande eller en kroppsbesiktning av en misstänkt gärningsperson inför utfärdande av ett rättsintyg, kan Rättsmedicinalverkets läkare utföra spårsäkring och provtagning. Rättsmedicinalverket har inte möjlighet att bistå Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten med spårsäkring, om detta inte görs inom ramen för en undersökning som ska ligga till grund för ett rättsintyg.
För spårsäkring och provtagning på en målsägande krävs personens samtycke, medan det för en misstänkt gärningsperson krävs ett beslut om kroppsbesiktning.
Vid spårsäkring och provtagning ska behovet av skyndsamhet beaktas.
Läs mer om rättsintyg
Rättsmedicinalverkets webbplats med samlad information om rättsintyg.
