Yttrande över betänkandet Brottsdatalag (SOU 2017:29)
merDatum: 2017-07-07
Diarienummer: X17-90312
Till: Justitiedepartementet
Allmänt
Rättsmedicinalverket har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss och vill anföra följande. Rättsmedicinalverket tillstyrker utredningens förslag på tillämplighet i myndighetens verksamhet och ställer sig även i övrigt positivt till utredningens förslag.
Rättsmedicinalverkets verksamhet
Enligt förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket ansvarar myndigheten för rättspsykiatrisk, rättskemisk, rättsmedicinsk och rättsgenetisk verksamhet. Vid Rättsmedicinalverket förekommer helt eller delvis automatiserad behandling av personuppgifter inom alla verksamhetsområden och för ett flertal olika ändamål. Ett kännetecken för Rättsmedicinalverkets behandling är att merparten av personuppgifterna hanteras elektroniskt inom ramen för olika medicintekniska och administrativa IT-stöd. Ett annat kännetecken för behandlingen är att den nästan uteslutande innefattar sekretessreglerade uppgifter, många av dem känsliga, avseende både levande och avlidna. Rättsmedicinalverkets behandlar sådana uppgifter på uppdrag av statliga myndigheter, såsom Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, domstolar, Kriminalvården och Migrationsverket.
Rättsmedicinalverket har i rapporten Ett nytt författningsstöd för Rättsmedicinalverkets behandling av personuppgifter, m.m. den 19 december 2013 beskrivit myndighetens behov av ett nytt författningsstöd för behandling av personuppgifter. Regeringen beslutade den 1 september 2016 att tillsätta en utredning om stärkt integritet i Rättsmedicinalverkets verksamhet (Ju 2016:18), med vilken remitterande utredning samrått. Rättsmedicinalverket vill i detta sammanhang framhålla vikten av fortsatt samråd mellan utredningarna med tanke på behovet av anpassning av en eventuell registerförfattning för Rättsmedicinalverkets personuppgiftsbehandling till den tänkta ramlagen.
Rättsmedicinalverket kommer att höra till de myndigheter som bedriver verksamhet inom ramlagens tillämpningsområde, varför samma behov finns som beskrivs i kapitel 6 i betänkandet av anpassning av en eventuell registerförfattning till ramlagen, särskilt med beaktande av vad som anges i 2 kap. 14 § i kombination med Rättsmedicinalverkets behov av behandling av känsliga personuppgifter.
Även utredningarna Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål (U 2016:04) och Dataskyddsutredningen (Ju 2016:04) kommer att påverka Rättsmedicinalverkets verksamhet.
I dag är, utöver personuppgiftslagen (1998:204), även patientdatalagen (2008:355) tillämplig i Rättsmedicinalverkets sjukvårdande verksamhet inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten.
Uttryck i ramlagen
(avsnitt 6.2)
Personuppgifter definieras i ramlagen som varje upplysning om en identifierad eller identifierbar fysisk person som är i livet. Av definitionen framgår att den föreslagna ramlagen inte ska omfatta uppgifter om avlidna personer.
Rättsmedicinalverket behandlar i dag registrerade uppgifter om avlidna som om de vore personuppgifter, bl.a. med hänvisning till att det inte kan uteslutas att de även skulle kunna vara hänförliga till levande personer. Rättsmedicinalverket vill framhålla vikten av att det blir en tydlig och ändamålsenlig reglering av hanteringen av uppgifter om avlidna. Behovet har påtalats av myndigheten vid ett flertal tillfällen och frågan kommer att ses över av bl.a. Forskningsdatautredningen (U 2016:04), Biobanksutredningen (S 2016:04) och Utredningen om dataskydd vid Rättsmedicinalverket (Ju 2016:18).
Några allmänna principer för gränsdragningen
(avsnitt 8.1)
Utredningen föreslår att ramlagen ska tillämpas i viss verksamhet för att stödja en behörig myndighet. Sådan stödverksamhet kan avse t.ex. forensisk, medicinsk eller psykiatrisk kompetens. När Rättsmedicinalverket utför rättsmedicinska obduktioner, gör analyser, utfärdar rättsintyg eller på annat sätt fullgör en författningsreglerad uppgift att stödja den brottsutredande verksamheten med expertkunskap, kommer ramlagen därför att tillämpas vid personuppgiftsbehandlingen. Det kommer att gälla även när sådana uppgifter fullgörs av personer som har kontrakterats eller som är timanställda vid Rättsmedicinalverket.
I betänkandet behandlas olika gränsdragningsfrågor som kan uppkomma och som rör tillämpningsområdet för ramlagen. Det framtida förhållandet mellan de olika regelverken är inte lätt att överblicka. Uppgifter kan komma att behöva behandlas enligt olika regelverk beroende på vilket ändamål de behandlas för. Som exempel kan nämnas att en rättsmedicinsk ålderbedömning kan initieras av Migrationsverket i en asylprocess och samtidigt begäras in av åklagare eller domstol inom ramen för en brottmålsprocess.
Stödverksamhet till den brottsbekämpande verksamheten
(avsnitt 8.2.4)
I avsnittet behandlas Polismyndighetens elimineringsdatabas. Rättsmedicinalverket vill i detta sammanhang erinra om den elimineringsdatabas som förs vid Rättsmedicinalverket. Elimineringsdatabasen används vid undersökningar som sker i brottsutredande syfte, t.ex. för att identifiera en avliden vid ett misstänkt mord, och personuppgiftsbehandlingen kommer då att falla under ramlagen. Rättsmedicinalverkets elimineringsdatabas används också vid undersökningar som inte är brottsutredande, såsom i faderskaps- och anhörigärenden. Behandlingen av personuppgifter för dessa ändamål kommer, till skillnad mot vad som gäller för polisens elimineringsdatabas, inte att omfattas av ramlagen.
Verkställighet av fängelsestraff
(avsnitt 8.4.1)
I avsnittet diskuteras den hälso- och sjukvård som bedrivs när ett fängelsestraff verkställs hos Kriminalvården. Sjukvården utgör inte en del av verkställigheten utan är en konsekvens av att den intagne genom frihetsberövandet saknar faktisk möjlighet att utnyttja den allmänna hälso- och sjukvården. Kriminalvården anses därvid vara vårdgivare i patientdatalagens (2008:355) mening. Eftersom hälso- och sjukvården inte utgör en del av verkställigheten, ska ramlagen inte tillämpas på behandlingen av personuppgifter i den verksamheten. Det anges dock att det inte gäller sådan kontroll och provtagning som i vissa fall görs av läkare eller sjuksköterska under verkställigheten av straffet, t.ex. en intagens skyldighet att underkasta sig provtagning för drogkontroll. Sådana åtgärder ingår i verkställigheten och ramlagen ska därför tillämpas på personuppgiftsbehandlingen. Ramlagen kommer även att tillämpas när Rättsmedicinalverket genomför rättskemiska drogfrihetsanalyser på uppdrag av Kriminalvården.
Även Rättsmedicinalverket bedriver hälso- och sjukvård av frihetsberövade personer som är intagna på en rättspsykiatrisk undersökningsenhet och som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning. Motsvarande resonemang som förs ovan när det gäller Kriminalvårdens personuppgiftsbehandling bör därför vara tillämplig när Rättsmedicinalverket är vårdgivare. Patientdatalagen bör tillämpas i stället för ramlagen.
Rättsmedicinalverket har framfört till Utredningen om dataskydd vid Rättsmedicinalverket att det även finns behov av att en möjlighet införs att kunna ta vissa prover, t.ex. urinprov för att förbättra tillförlitligheten i de rättspsykiatriska bedömningarna. Sådan provtagning kan vara nödvändig vid en rättspsykiatrisk undersökning för att bedöma personens medicinska eller psykiatriska tillstånd. Om en sådan möjlighet införs, bör ramlagen tillämpas på personuppgiftsbehandlingen.
Förslag till brottsdataförordning
(avsnitt 1)
Enligt 3 kap. 3 § förslaget till brottsdataförordning ska den personuppgiftsansvarige förteckna kategorier av behandlingar av personuppgifter som denne ansvarar för. I paragrafen anges de uppgifter som ska tas upp i registret. Uppgifterna är fler än de som i dag tas upp i en sådan förteckning som avses 39 § personuppgiftslagen. Om avsikten är att skyldigheten även ska omfatta befintliga register, bör det regleras i övergångsbestämmelserna.
Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Monica Rodrigo. Föredragande har varit verksjuristen Jonas Jeppson.
Monica Rodrigo
Generaldirektör
Jonas Jeppson
Verksjurist