Tänderna avslöjar den dödes identitet för rättsodontologen

mer

Rättsodontolog eller rättstandläkare som det också kallas, har som uppgift att identifiera avlidna. I Sverige är det i första hand tänder och munhåla som avslöjar en okänd persons identitet.

 

I mellan 400 och 500 ärenden om året ger polisen Rättsmedicinalverket (RMV) i uppdrag att identifiera en avliden person. Den vanligaste metoden att identifiera en kropp är med hjälp av tänder och munhåla. Det är en metod som Rättsmedicinalverkets rättsodontologer är experter på. Rebecca Gahn, rättsodontolog på RMV svarar nedan på vad en rättsodontolog gör.

– Kort sagt kan man säga att rättsodontologi är tandläkarvetenskap tillämpad i rättsliga sammanhang. En stor del av vårt arbete går ut på att identifiera okända avlidna. Vi skriver också rättsintyg på skador kring mun, käkar och på tänder i samband med polisiära utredningar. Andra uppgifter kan vara att bistå vid medicinska åldersbedömningar eller att göra bitmärkesanalyser.

Var arbetar rättsodontologerna i Sverige?

– Som rättsodontolog arbetar man mot samtliga sex rättsmedicinska enheter i Sverige. Vi två som arbetar som rättsodontologer på RMV är placerade på den rättsmedicinska enheten i Stockholm men vi gör identifieringar för alla sex rättsmedicinska enheter i landet.

Hur tar man reda på vem en oidentifierad avliden är?

– Det beror på omständigheterna i det aktuella fallet. Ibland kan polisen göra en visuell jämförelse mot till exempel en passbild för att kunna fastställa identiteten, men ibland kan omständigheterna kring dödsfallet göra det omöjligt att fastställa identiteten på det sättet och då behövs andra metoder. Enligt Interpols riktlinjer för DVI (Disaster Victim Identification) så finns tre primära identifieringsmetoder; tänder, DNA och fingeravtryck. Det innebär att om en av dessa visar på en matchning är det tillräckligt för att fastställa identiteten. I Sverige har man vanligen en dental utgångspunkt, det vill säga att man i första hand undersöker om personen kan identifieras via tänderna och då är det RMV som utför uppdraget. Men det är alltid polisen som i slutänden avgör när en kropp är identifierad.

Vad krävs för att du ska lyckas med en identifiering?

– Jag behöver en avliden med käkar (helst vill jag även ha tänder på den avlidne) och jämförelsematerial från när personen levde. Jämförelsematerial är tandvårdsjournaler och tandröntgenbilder från tandvårdskliniken som personen gick till när den levde, utan jämförelsematerial kan jag inte göra en identifiering. Man behöver ha ett hum om vem personen kan vara för att kunna göra en jämförelse. Jag får ofta frågan om hur många tänder som behövs för att lyckas med en identifiering men det går inte att svara på. Ibland kan det räcka med en tand och ibland behöver man betydligt fler för att vara säker. Ibland kan den avlidna sakna tänder och istället ha en avtagbar protes. Är protesen märkt med ett personnummer och passar i käken kan det också ge en indikation om vem det är. Finns det röntgenbilder på den tandlösa käken från när personen levde kan man även titta på anatomiska detaljer och göra jämförelser på de röntgenbilder som tas på den avlidna.
I de allra flesta fallen har polisen en aning om vem den påträffade avlidna är, men ibland händer det att man t.ex. hittar ett skelett i skogen utan att ha någon ledtråd om vem den kan vara. Men då finns det ett register där vi kan söka på skelettets tandstatus och få upp eventuella matchningar på försvunna personer.

Hur får du tag på så kallat jämförelsematerial?

– Det är polisens uppgift att samla in tandvårdsjournaler och tandröntgenbilder. I Sverige är nästan alla tandvårdskliniker anslutna till Försäkringskassan och som patient får man bland annat ett årligt tandvårdsbidrag som tandvårdskliniken får in ifrån Försäkringskassan. Det innebär att polisen kan ta kontakt med Försäkringskassan och fråga var den försvunna personen har gått hos tandläkaren. Det finns även ett internationellt samarbete via Interpol där vi kan få journaluppgifter från personer som är hemmahörande i andra länder.

Hur lång tid tar en identifiering?

– Det beror på hur snabbt vi kan få in jämförelsematerialet och när vi kan undersöka kroppen. Att undersöka kroppen och ta röntgenbilder tar en dryg timme och själva jämförelsen tar upp till två timmar, beroende på hur mycket material det är att gå igenom. Därefter skrivs identifieringsrapporten.

Fastställer rättsodontologen dödsorsaken?

– Nej, det gör rättsläkaren.

Behöver alla kroppar identifieras av en rättsodontolog?

– Nej, de flesta avlidna kroppar som kommer till rättsmedicinalverket är redan identifierade.

Vad händer om rättsodontologen inte lyckas identifiera en kropp?

– Många gånger är identifiering via tänder det första alternativet, men om det inte är möjligt går man ofta vidare med DNA-identifiering. Det är inte alltid man lyckas identifiera en kropp, ungefär en till två fall om året lyckas vi överhuvudtaget inte att identifiera trots sökningar i både Sverige och utomlands. Dental information om kroppen läggs då in i ett register som går att söka i när vi får in uppgifter om försvunna personer.

Du deltar även i det internationella samarbetet kring Disaster Victim Identification (DVI), vad är din uppgift då?

– Vid en särskild händelse med flera omkomna, som till exempel en katastrof, behöver man arbeta systematiskt med identifieringsarbetet. Vi följer Interpols riktlinjer för identifiering vid större händelser med flera omkomna. I samband med större katastrofer kan man dessutom behöva samarbeta över landsgränserna. Årligen hålls DVI konferenser på Interpol där experter från många länder inom varje identifieringsområde samlas för att diskutera DVI-händelser och de metoder som används.

Ge exempel på DVI-händelser då du har deltagit?

– Jag har bland annat arbetat med identifieringen av avlidna vid flyghaveriet på Örebro flygplats år 2021 då åtta fallskärmshoppare och en pilot omkom. Samtliga identifierades via tänderna.

Hur blir man rättsodontolog?

– Det finns ingen ST-utbildning för att bli rättsodontolog som det gör för till exempel rättsläkare. Det beror på att det är så få som arbetar som rättsodontologer att det helt enkelt inte är motiverat att skapa en ST-utbildning. Istället får man försöka samla på sig kunskap och meriter både nationellt och internationellt med diverse kurser och utbildningar. När man blir anställd på Rättsmedicinalverket får man både intern och extern vidareutbildning för att hålla sig uppdaterad med den utveckling som sker inom området rättsodontologi.

Hur bestämde du dig för att bli rättsodontolog?

– Jag gick en kurs i rättsodontologi under grundutbildningen till tandläkare och tyckte direkt att det var ett väldigt spännande område. Jag frågade kursledaren hur man blir rättsodontolog och han svarade något i stil med ”det blir man inte” och menade att det är så få som anställs som rättsodontolog att chansen att bli det är väldigt liten. Trots att det var små förhoppningar om att faktiskt få jobba som rättsodontolog så fördjupade jag mig i ämnet och när RMV utannonserade en tjänst så tog jag chansen och sökte. Nu har jag arbetat som rättsodontolog sedan 2020 och trivs väldigt bra.

– Sedan vill jag tillägga att även om vi är väldigt få arbetande rättsodontologer är jobbet inte ett ”ensamjobb”. Vi har tätt samarbete med polis, åklagare, rättsläkare och administratörer. En annan viktig yrkesgrupp vi samarbetar tätt med är rättsmedicinska assistenter här på RMV. De kan bland annat hjälpa oss med att ta röntgenbilder och fotografera tänderna på avlidna på de rättsmedicinska enheter i resten av landet som vi rättsodontologer inte befinner oss fysiskt på.