”Trycket från omvärlden på DVI-teamet är ofta stort”

mer 2017-12-04

Det dröjde bara en dryg halvtimme efter attentatet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april i år innan Rättsmedicinalverket höjde säkerhetsläget. Krisledningsgruppen tog över verksamheten och DVI-teamet kallades in.

Vid händelser med stort antal döda aktiveras mängder av samhällsorganisationer på alla nivåer, från internationellt till nationellt och från regionalt till lokalt.

Rättsmedicinalverkets rättsodontolog Anna Jinghede var en av föreläsarna på konferensen Mötesplats samhällssäkerhet i Kistamässan den 28-29 november. Hon ingår i Rättsmedicinalverkets DVI-team. Ett mer lättbegripligt ord för rättsodontolog är rättstandläkare, hennes specialistområden är tänder och munhåla. Samtliga fyra avlidnas identiteter vid attentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017, kunde fastlås med hjälp av tandidentifiering utförd av de båda rättsodontologerna på Rättsmedicinalverket, Anna Jinghede och Irena Dawidson.

– Principiellt skiljer sig inte vanligt identifieringsarbete från det som görs i DVI-situationer. Men omfattningen är givetvis en faktor som avgör om polisen sammankallar inget, ett eller flera DVI-team. Omfattningen var särskilt stor under Tsunamikatastrofen år 2004. Då var jag i Thailand och arbetade i flera månader innan vi var klara, säger Anna Jinghede.

Vid attentatet på Drottninggatan var det också vissa omständigheter som kunde ha varit försvårande men som aldrig blev det.

– Det attentatet skedde en fredagseftermiddag. Flera av de drabbade var utländska medborgare. Redan under lördagen kontaktades tandläkare i de avlidnas respektive hemländer och patientjournaler samlades in. På söndagen var samtliga avlidna identifierade.

Sverige har de senaste 25 åren drabbats av flera katastrofer och attentat där alla, eller något av DVI-teamen har aktiverats. Estoniakatastrofen år 1994, diskoteksbranden i Göteborg år 1998 och Tsunamin år 2004 är några exempel. Dessa tragedier har trimmat hela den svenska katastroforganisationen som idag är omfattande. Den består bland annat av räddningstjänster, polis, diverse civila organisationer på nationell nivå, landsting och kommuner.

– En återkommande faktor som visat sig avgörande för att DVI-arbetet ska fungera bra är kommunikation. Att alla vet sin uppgift och vad som ska göras härnäst. Information om till exempel ledningsbeslut får inte stanna upp utan behöver nå den operativa verksamheten, alltså till exempel rättsodontologer, rättsläkare och poliser, säger Anna Jinghede.

Ett annat exempel är Sveriges begravningsbyråers förbund som också behöver kontaktas vid en allvarlig händelse. Organisationen har ett kistlager i Falköping med närmare 2 000 kistor.

– Vi har dessutom 560 begravningsbilar till förfogande för att kunna transportera alla dessa kistor, berättar Ulf Lineus, ordförande för Sveriges begravningsbyråers förbund.

Han tillsammans med representanter för polisens ID-kommission och Rättsmedicinalverket var några av organisationerna som talade under föredraget; Samverkan vid händelser med stort antal avlidna, under konferensen Mötesplats Samhällssäkerhet på Kistamässan.

Anna Jinghede berättar att DVI-arbetet sker systematiskt enligt ett internationellt arbetssätt utarbetat av Interpol.

– Det är viktigt att vara väl förberedd och ha klart med kontaktvägar, utrustning och personella resurser redan innan något inträffar. Den nyligen framtagna; Planen för samverkan mellan aktörer, är väldigt bra. Den ger kännedom om vad alla aktörer gör vid händelser med större antal avlidna. Det gör det enklare att använda varandras kompetenser och resurser, säger Anna Jinghede.

Det systematiska identifieringsarbetet består till stor del av jämförelser. Information om en levande person jämförs med samma fakta om en avliden. Den matchningen leder fram till en slutsats om hur sannolikt det är att den kropp som har anträffats kan identifieras som en viss person.

– DVI-arbetet utförs dels av ett AM-team med ansvar för att samla in uppgifter om en person när den var i livet. Samtidigt har PM-teamet ansvar för att inhämta uppgifter om personen efter att den har avlidit. Egentligen har all information om en person så som signalementsuppgifter, specifika kännetecken, tillhörigheter och medicinsk information ett värde. Men för att kunna fastslå identitet handlar det främst om tandstatus som jämförs med tandjournaler, fingeravtryck och DNA. Vid DNA-identifiering krävs oftast referensmaterial från den avlidne eller från en nära släkting till den döde.

I DVI-teamet ingår både rättsläkare, rättstandläkare, rättsantropolog och rättsgenetiker, samtliga vid Rättsmedicinalverket. Det handlar om yrkesgrupper som har stor vana att arbeta noggrant och systematiskt.

– Dokumentationen är viktig. Alla uppgifter kvalitetssäkras för att sedan kvalitetssäkras igen och igen. DVI-arbete måste få ta tid. Trycket från omvärlden som anhöriga, medier och allmänhet på att få information är ofta stort. Men när Rättsmedicinalverket lämnar rapporten till polisen som sedan fastslår identiteten, då får ingenting vara fel.

DVI betyder Disaster Victim Identification.