Skillnaden på den utredande och vårdande rättspsykiatrin

mer 2021-02-03

I Rättsmedicinalverkets uppdrag ligger att göra bedömningar om personer som är misstänkta för brott kan lida av en allvarlig psykisk störning. Det är sedan domstolarna som beslutar om påföljd. Men vad händer sedan med personerna som döms till rättspsykiatrisk vård?

Rättsmedicinalverket är endast involverad i den utredande delen av rättspsykiatrin, men får ändå frågor om vad som händer med dem som döms till rättspsykiatrisk vård.  Var bedrivs vården? Hur länge sitter man där och hur blir man utskriven är några av de frågor som vi får.

Den som bedöms ha en allvarlig psykisk störning ska i första hand inte dömas till fängelse. För att kunna ta ställning till straffet i ett brottmål kan en domstol begära en mindre rättspsykiatrisk undersökning av den misstänkte, en så kallad paragraf 7-undersökning.

– Varje år gör våra rättspsykiatriska undersökningsenheter cirka 1 200 paragraf 7-undersökningar. En sådan består av ungefär en timmes samtal med den som ska undersökas och resultatet visar om en större rättspsykiatrisk undersökning är att rekommendera, säger Marianne Kristiansson, rättspsykiater och överläkare på Rättsmedicinalverket.

Rättspsykiatriska undersökningar bedömer om personen lider av allvarlig psykisk störning

På uppdrag av domstolarna gör Rättsmedicinalverket varje år också cirka 500-550 längre utredningar för att ta reda på om personen lider av allvarlig psykisk störning. Alla som är häktade för sitt brott är intagna på någon av våra två undersökningsenheter under tiden undersökningen pågår, vanligtvis fyra veckor. Undersökningar görs också på personer som inte är häktade och tar då sex veckor .

– En person som har begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning kan i Sverige alltså dömas till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse. Ungefär hälften av de vi undersöker varje år överlämnas till rättspsykiatrisk vård, säger Marianne Kristiansson.

Vård där man är folkbokförd

Personer som överlämnats av domstol kommer att få sin vård inom rättspsykiatrin i den region där de är folkbokförda. Organisationen kan se olika ut i de olika regionerna likaså tillgången på rättspsykiatriska vårdplatser. Kaj Forslund är verksamhetschef på Rättspsykiatri Vård Stockholm och berättar att en del regioner köper vårdplatser inom andra regioner, men ansvaret för att hitta och erbjuda vårdplats ligger inom den region där patienten är folkbokförd.

– Det är psykiatrin eller rättspsykiatrin i den regionen som anvisar vårdplats, säger Kaj Forslund.

Vården ges enligt Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV. I lagen finns kriterier för när vården ska avslutas. Det finns ingen bestämd tid för när vården ska avslutas, snarare är processen inriktad på att uppnå behandlingsmål och skapa en ordnad livssituation. I genomsnitt är en person längre inom vården än motsvarande fängelsetid, men undantag finns.

Kan vara villkorad med särskild utskrivningsprövning

Om en person blir dömd och överlämnad till rättspsykiatrisk vård kan den vara villkorad med särskild utskrivningsprövning. Det sker när den psykiska störningen hos personen anses innebära en risk för återfall i allvarlig brottslighet.

– Det är chefsöverläkaren som fattar beslut om vårdens upphörande för patienter som vårdas enligt LRV utan särskild utskrivningsprövning, men när det gäller patienter som vårdas enligt LRV med särskild utskrivningsprövning är det Förvaltningsrätten som fattar beslut, säger Kaj Forslund.

Begränsad behandling på Rättsmedicinalverket

En skillnad mellan den utredande och den vårdande rättspsykiatrin är hur man jobbar med behandling. Under tiden en person är på utredning på Rättsmedicinalverket så sker ingen långsiktig psykiatrisk behandling av patienten. Medicinering kan tas bort för att kunna se vad som är bakomliggande orsaker. Vid behov kan dock personer få akut psykiatrisk behandling.

– Det är stor skillnad mellan Rättsmedicinalverket rättspsykiatriska undersökningsenheter och den rättspsykiatriska vården. Vi har ingen vårdande funktion och de häktade personerna som är här tillhör Kriminalvården, säger Marianne Kristiansson.

Fakta:

Under 2019 vårdades knappt 1 900 personer i sluten vård genom lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. Av dessa var 85 procent män.