Rättsläkarens arbete kan börja redan på fyndplatsen

mer 2020-08-28

En rättsläkares kanske främsta uppgift är att hjälpa polisen att utesluta brott och fastställa dödsorsak. Det kan även innefatta besök på den fyndplats där en död kropp har hittats.

Ibland ringer telefonen på någon av våra rättsmedicinska enheter och rösten i andra änden är en polis med en specifik förfrågan. En död kropp har upphittats och polisen vill att en rättsläkare rycker ut till fyndplatsen.

– Ofta handlar det om fall där det är viktigt för polisen att ta reda på hur länge en person har varit död, säger Daniel Wallroth, ST-läkare på den rättsmedicinska enheten i Stockholm.

Daniel och hans kollega Ragnar Edman Kessler, rättsläkare, fick ett sådant uppdrag en fredag i augusti. Ragnar fungerade den dagen ungefär som handledare för Daniel, som inte är klar med sin specialistutbildning.

Vilka uppgifter har en rättsläkare som anländer till en fyndplats?

– Dels kan man se omständigheter på platsen och bilda sig en uppfattning om fallets karaktär. Den huvudsakliga uppgiften för rättsläkaren är att ta reda på dödstidpunkt, och därmed ofta också hur länge kroppen har varit på platsen. Man mäter omgivningens temperatur och kroppstemperaturen. Man tittar även på andra saker som till exempel likfläckar och likstelhet, säger Daniel.

Varför är det en fördel att veta dödstidpunkten?

– Det är av utredningstekniska skäl något som polisen har nytta av att känna till. Till exempel kan det ha att göra med ifall en misstänkt gärningsperson har alibi vid en viss tidpunkt eller inte, men också för att polisen ska kunna rekonstruera ett händelseförlopp. För oss som arbetar på rättsmedicin har dödstidpunkten inte samma betydelse som i polisutredningen. I regel är möjligheten att fastställa dödsorsak vid obduktion inte beroende av exakt när en person avled, berättar Daniel.

Ragnar Edman Kessler har arbetat som rättsläkare i snart tio år så han har hunnit besöka många fyndplatser under karriären.

Hur går rättsläkarens arbete till på själva fyndplatsen?

– Man lyssnar på vad polisens tekniker berättar om fallet. Man får bland annat reda på bakgrund och tider för fyndet samt var man får gå, stå och vad man kan röra på fyndplatsen. Sedan undersöker man kroppen och själva fyndplatsen, säger Ragnar.

Ragnar berättar att polisen ibland även vill bolla frågor och funderingar. Ytterligare en faktor som gör att rättsläkare behövs på en fyndplats kan vara att det är viktigt för att bilda sig en korrekt uppfattning om någon märklig omständighet i fallet.

Vilken utrustning bör en rättsläkare ha med sig till en fyndplats?

– Vi har termometer och en spruta för att kunna ta ögonprover. Vi kan ha med en klubba för att kolla om muskeln i armen drar ihop sig. Vi har även en apparat som ger en elektrisk impuls så att man kan kontrollera om ansiktsmusklerna drar ihop sig eller inte. Det avslöjar om kroppen har legat länge sedan dödstidpunkten. En kamera är också bra att ha för att dokumentera fynd, fyndplats, omgivning och hur kroppen ligger.

Om utfallet av besöket på fyndplatsen är lyckat vad har du som rättsläkare då fått svar på?

– Dödstidpunkt, ungefärlig kroppsvikt och kanske en teori om vad som kan ha hänt, om det lutar åt olyckshändelse eller något annat. Det är sällan man har varit på en fyndplats och det känns som bortkastad tid. Det gör mycket för rättsläkaren att vara på plats och se omgivning.