Rättsintyg svarar på domstolens frågor om våld

mer 2020-09-29

Ett rättsintyg kan vara avgörande bevisning i ett åtal om våldsbrott. Rättsintyget avslöjar hur allvarligt våldet har varit och hur skadorna har uppkommit. Trots det har antalet begärda rättsintyg minskat. Rättsläkaren Martin Csatlós berättar varför rättsintyg är så viktigt.

Överläkare Martin Csatlós är specialist i rättsmedicin och arbetar på Rättsmedicinalverket. Förutom att utföra rättsmedicinska obduktioner är en viktig uppgift för en rättsläkare att skriva rättsintyg. Ett rättsintyg innehåller en professionell bedömning av skador orsakade vid ett våldsbrott. Det är också en del av bevisningen i ett rättsfall.

– All verksamhet på Rättsmedicinalverkets avdelning för rättsmedicin sker på begäran av polis och domstol. Och just våld i nära relation är ofta orsak till att en begäran om rättsintyg kommer till oss här på rättsmedicin, berättar Martin.

Överväganden och bedömningar av skador samt skrivandet av rättsintyg görs alltid av rättsläkare. Arbetet föregås av en kroppsundersökning som också görs av rättsläkare eller av forensisk dokumentationsläkare, FD-läkare. FD-läkare är anställda av RMV men arbetar i övrigt på olika vårdinrättningar över hela landet.

Vad är det polis och jurister vill ha svar på i ett rättsintyg?

– Det handlar om att bedöma skador, skadornas ålder och uppkomst men också om skadorna är förenliga med de utsagor som finns. Rättsläkarens uppgift är inte att bedöma gärningen, bara skadorna. Sedan är det värt att påpeka att själva kroppsundersökningen alltid är snarlik för både offer och gärningsperson. Får jag som rättsläkare dessutom information om vad som ska ha lett till skadorna kan jag uttala mig om de passar eller inte passar de utsagor som finns från både offer och gärningsperson.

Vårt utlåtande som rättsläkare i form av rättsintyg blir en del i bevisföringen

Syftet med rättsintyg är okomplicerat

– Domstolen ska få en professionell, opartisk och sakkunnig bedömning av vad som många gånger är svårvärderade fynd och skador. Särskilt i ärenden med våld som ger mindre allvarliga fysiska skador, till exempel ett slag eller en örfil. Då är det inte ovanligt att de drabbade snabbt besöker en vårdcentral eller tar ett foto på skadan med sin egen mobilkamera. Ibland blir det sedan den enda bevisningen i åtalet. Om då domstolen under huvudförhandlingen själv lekmannamässigt bedömer ”skadebilden” utifrån bilder och journaler så finns en uppenbar risk att det blir galet åt alla möjliga håll. En rättsläkare behövs för att skriva ett riktigt rättsintyg så att domstolens underlag också blir rätt och riktigt.

Vilken typ av skador är vanligt förekommande i våld i nära relationer?

– Vanligast är blåmärken, rivmärken och ytligare knivskador, i de fall vi pratar om personer som fortfarande lever. När en målsägande (brottsoffer) genomgår en kroppsundersökning så är det personen själv som bestämmer om den vill bli undersökt och hur omfattande. Med det sagt så är det ofta så att de berättar om våld mot till exempel armen eller kanske mot huvudet. Men om jag som rättsläkare får undersöka kroppen i övrigt så har de inte sällan många gamla skador som de själva kanske inte ens har noterat. Det finns alltså en stor poäng med att låta sig undersökas ordentligt. Vårt utlåtande som rättsläkare i form av rättsintyg blir en del i bevisföringen.

Trots vikten av rättsintyg för att domstolen ska kunna fatta rätt beslut i ett våldsbrottsmål så har antalet begärda rättsintyg från polis och åklagare minskat kraftigt sedan år 2008 (Klicka länken i rutan uppe till höger för att se statistik).

Finns det något som brottsoffer ska tänka på för att bevisningen mot en gärningsperson ska bli så enkel att få fram som möjligt?

– Oavsett misstänkt eller målsägande så är det alltid bättre om dokumentationen sker av professionell personal. Egna mobilbilder är sämre än bilder tagna i sjukvården, bäst är bilder tagna av rättsläkare eller FD-läkare. Bra och yrkesmässigt tagna bilder ökar trovärdigheten och möjligheten för oss rättsläkare att göra en korrekt bedömning av skadorna. Att dokumentationen sker i ett tidigt skede underlättar också. Gamla ärr på kroppen är per definition extremt svårbedömda.

Hur viktigt och vilken skillnad ett rättsintyg kan göra för domstolen vid ett våldsbrott kan åklagare Daniel Suneson, kammaråklagare vid Stockholm city åklagarkammare, svara på.

– Skadorna är ofta av betydelse för rubriceringen av brottet. Om målsäganden (den brottsoffret) inte kommer ihåg hela händelseförloppet är gärningsbeskrivningen antagligen formulerad utifrån vad jag som åklagare kan läsa ut av skadebilden som beskrivs i rättsintyget. Till exempel vilken typ av våld det rör sig om och i vilken utsträckning, säger Daniel Suneson.

Rättsintyget kan alltså vara helt avgörande för åtalspunkterna och därmed även ofta lika avgörande för gärningspersonens påföljd (straff).

– Ett rättsintyg kan också ha betydelse för uppsåtsbedömningen. Om man kan säga hur våldet är utfört och hur länge det har pågått kanske man också lättare kan bedöma vilket uppsåt det handlar om. Likaså kan rättsintyget avslöja om det bara har varit tillfälliga omständigheter som har gjort att ett visst våld inte var dödligt, säger Daniel.

Varför fungerar inte en patientjournal från en vårdinrättning bra som bevis i en rättegång?

– Ta som exempel en person som har varit utsatt för våld och kanske bland annat har fått ett litet sår i pannan. På akuten syr man såret med ett par stygn och sedan är det bra med det, eftersom vården i första hand fokuserar på behandlingskrävande skador. Att det sedan även finns ett antal blåmärken på kroppen behöver ofta inte ens stå i patientjournalen för blåmärken kräver ingen åtgärd. I ett sådant fall är det viktigt att en rättsläkare får möjlighet att bedöma skadebilden som helhet. Då blir ju bevismaterialet i form av ett rättsintyg som inte innehåller fackspråk och som även svarar på domstolens alla frågor, säger Martin Csatlós.