Personer med psykopatiska drag finns mitt ibland oss

mer 2018-04-06

Katarina Howner, specialist i rättspsykiatri vid Rättsmedicinalverket, har forskat länge om psykopati och psykopatiska drag. Hennes kunskaper var bland annat efterfrågade i samband med rättegången mot den välkända och numera morddömde ubåtsbyggaren Peter Madsen. Katarina Howner kan berätta vad som kännetecknar personer som lider stor brist på empati. En del av dem kan klassas som psykopater och de finns mitt ibland oss.

Texten uppdaterad: 200129

Psykopaten är rikligt förekommande i den klassiska litteraturen. Shakespears ärkeskurk Iago i Othello är ett bra exempel.
– En person med psykopatiska drag saknar helt, eller har brist, på empati. Den kan dock ha intakt kognitiv empati, det vill säga att de här personerna är skickliga på att läsa av andra människor. Däremot saknar de affektiv empati, alltså känslomässig empati. De upplever inte känslor men är bra på att manipulera och spela på andras känslor, säger Katarina Howner, som arbetar som forskare och specialist i rättspsykiatri vid Rättsmedicinalverkets avdelning för rättspsykiatri i Stockholm.

De har sällan problem att träffa en partner men de kan vara ett helvete att leva med

Också filmkonsten strösslar med den känslokalla psykopaten. Några moderna exempel är Patrick Bateman i American Psycho och Hannibal Lecter i När lammen tystnar. Men Katarina Howner kan intyga att psykopater och personer med psykopatiska drag även finns i verkligheten.
– Jag har forskat under lång tid vid Karolinska institutet i Stockholm. Min forskning har varit inriktad på psykopati, empati och empatibrist. Är man intresserad av kriminalitet och våldsbrott stöter man snart på psykopati. Den dubbla naturen fascinerar, att det finns personer som kan prata och umgås socialt med andra för att i nästa stund göra väldigt grymma och omänskliga saker.

Vad utmärker en psykopat jämfört med en person med psykopatiska drag?
– Psykopati är ett personlighetsyndrom. Diagnosen lyder antisocialt personlighetssyndrom med psykopatiska drag. Idag har psykopatibegreppet slagsida mot kriminalitet, vilket betyder att den som klassas som psykopat är en kriminell person. Du kan däremot ha många psykopatiska drag utan att ägna dig åt tung kriminalitet.

Hur märker man att någon har psykopatiska drag?
– Det kan till exempel vara någon som ofta ljuger obehindrat och samvetslöst, är gränslös, socialt dominant och har alltid en häftig historia i bakfickan. Urtypen är den charmiga, manipulativa sol- och våraren. När det låter för bra för att vara sant så är det ofta det. Bristen på empati kan lysa igenom, de bryr sig helt enkelt inte om andra. En del människor lägger inte märke till den typen av drag i en annan person och då kan man råka illa ut. Investera aldrig pengar eller känslor i dessa människor.

Hur ska man hantera en person i sin närhet, till exempel på jobbet, som man misstänker har psykopatiska drag?
– Om man misstänker att en person har dessa drag skulle jag som sagt rekommendera att man håller ett visst avstånd känslomässigt, att man inte investerar eller låter sig luras av personen. Om personen berättar fantastiska historier som låter osannolika, så är det kanske just vad de är. Så länge man inte kommer för nära och investerar för mycket känslor eller pengar behöver man ju inte råka illa ut. Det som kan vara problematiskt är om personen har formell makt, tex en chefsposition vilket kan ställa till det för underordnade.

Vad är det bästa att göra för den som hamnar i konflikt med den här typen av person?
-Jag tror att man behöver tänka på att de inte har förmåga till samma känsloliv och empati som en vanlig person. Oftast handlar dessa individer efter egocentriska motiv och sätter sina egna behov först. Argument som handlar om att förstå andra eller bry sig om vad som är bäst för gruppen är lönlöst, försök istället att hitta just denna persons motiv och drivkraft för att kunna bemöta på ett konstruktivt sätt.

Varför har en del personer de här personlighetsdragen?
– Det är en kombination av arv och miljö. Alla människor föds med en viss sårbarhet som sedan kan påverkas av miljön. Det finns troligen olika undergrupper inom psykopati, en grupp mer impulsiva, känslomässigt instabila och våldskriminella, som verkar vara mer påverkade av sin miljö. Den andra gruppen är de bättre fungerande, mer kontrollerade och känslokalla som oftast har en mer städad bakgrund. De ägnar sig kanske mer åt bedrägerier, forskningsfusk och den typen av brott.

Livet innanför murarna är inte okänt för psykopaten

– Det är osäkert hur vanligt psykopati är. I de internationella studier som har gjorts på normalbefolkningar har det visat sig handla om strax under en procent. I en fängselpopulation stiger siffran till kanske 15 procent.

Hur väl fungerar psykopaten i samhället?
– Den icke kriminella personen med psykopatiska drag kan fungera hyfsat. De kan ha jobb och familj även om den närmaste omgivningen inte tycker att de fungerar bra. Men det kan vara spännande att umgås med de här personerna, de ligger på gränsen och det händer saker runt dem. De har sällan problem att träffa en partner men de kan vara ett helvete att leva med. De sviker ofta och går helt enkelt inte att lita på. Och den kriminella psykopaten med en antisocial livsstil fungerar inte alls bra i ett samhälle.

Döms en person med psykopati till rättspsykiatrisk vård?
-Nej, tvärtom, dessa personer återfinns till största del inom kriminalvården. I Sverige är lagstiftningen utformad så att om en domstol ska döma en person till rättspsykiatrisk vård krävs att personen har varit under påverkan av en allvarlig psykisk störning vid tiden för brottet. En person som lider av en allvarlig psykisk störning, så som en varaktig psykossjukdom, kan förstås även ha psykopatiska eller antisociala drag. Men enbart psykopati eller ett personlighetssyndrom klassas inte som en allvarlig psykisk störning i lagens mening.

Kan psykopaten ha spelat en roll för den mänskliga artens fortlevnad?
– Det finns ett värde för gruppen att vissa individer är orädda och vågar gå sin egen väg. De kanske ger sig iväg för att utforska och hitta något bättre när de andra sitter kvar i tryggheten. Men det får inte bli för många av de här udda individerna. Det blir inte bra när många bara tänker på sig själva.

Hjärnavbildning avslöjar psykopatens tankemönster

Katarina Howner har bland annat studerat funktioner i hjärnan hos personer med psykopati.
– Ja, med hjälp av så kallad hjärnavbildning så kan man dels titta på anatomi och struktur i hjärnan, men även titta på hur hjärnan fungerar och arbetar. Vi kan mäta var i hjärnan ett område är aktivt när en person utför vissa uppgifter och på så sätt kartlägga nätverk i hjärnan.

Katarina Howner är med och driver ett forskningsprojekt som bland annat undersöker hur psykopati skattas och diagnostiseras när det handlar om klienter inom kriminalvården.

Vad säger den senaste forskningen om psykopatiska drag och psykopater?
-Vi vet fortfarande inte exakt vilka biologiska mekanismer som är påverkade vid psykopati. Inom hjärnavbildningsfältet försöker man idag att undersöka nätverk i hjärnan som man tror är påverkade. Genom att studera konnektivitet i hjärnan, det vill säga vilka områden som kommunicerar med varandra, kan man bättre förstå de underliggande biologiska processerna. Även genom att undersöka yngre personer, samt att göra uppföljningsstudier försöker man förstå orsak och verkan.

– Vi vill bli klokare när det kommer till vad psykopati och psykopatiska personlighetsdrag innebär. Det behövs mer kunskap om hur hjärnan arbetar och om samsjuklighet som till exempel förekomsten av ADHD, bristande känsloreglering och impulsivitet.

Finns det något att göra om man märker psykopatiska drag hos en person?
– Det är bra att tidigt vara uppmärksam på empatibrist. Uppvisar ett barn återkommande aggressiva tendenser och nedsatt förmåga till empati så ska man ta kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin. Vissa barndiagnoser som trotssyndrom eller uppförandestörning i kombination med nedsatt empati, kan utgöra riskfaktorer för personen att utveckla antisocialt beteende.

Det finns metoder för att klassa någon som psykopat

-Det vanligast sättet att mäta psykopati är med the Psychopathy Checklist – revised (PCL-R), utvecklad av Robert Hare. Det är en omfattande klinisk intervju där man också behöver ha tillgång till annan information såsom journalanteckningar och belastningsregistret. I denna modell läggs stor vikt vid antisocialt och kriminellt beteende. För att nå upp i så höga poäng att man talar om psykopati krävs att man har ett antisocialt beteende. Under de senaste åren har man därför försökt ta fram alternativa modeller för att beskriva psykopati utifrån personlighetsdrag utan att lägga för stor vikt vid antisocialt beteende, t ex Comprehensive Assessment of Psychopatic Personality (CAPP; Cooke et al. 2012) utvecklad av David Cook och the Triarchic Psychopathy Model (TriPM; Patrick et al. 2009). Det pågår mycket forskning just nu inom fältet där man försöker utvärdera dessa nyare modeller för att enas om hur begreppet ska definieras och vad som ska ingå, till exempel om antisocialt beteende mer kan ses som en konsekvens av de problematiska personlighetsdragen.

Hur botas en psykopat?
– Det finns en föreställning om att dessa personer aldrig kan botas och att de till och med skulle bli försämrade av behandling. Idag existerar ingen bevisat verksam behandling som botar men det betyder kanske bara att vi inte har hittat rätt behandlingsform. Det pågår forskning kring behandlingsmetoder på flera platser i världen. Skulle vi hitta en effektiv behandlingsmetod så skulle vi kunna reducera kriminaliteten i samhället.

Att straffa en psykopat hindrar den eventuellt från att begå fler brott, men det fungerar inte som rehabilitering menar Katarina Howner.
– Bestraffning är lönlöst, i rehabilitering måste man jobba med belöningssystem. Att vädja till empati som saknas fungerar inte. Kanske kan man hitta drivkrafter hos personen och jobba med dessa. Värdesätter personen sin frihet så får man förklara att det inte fungerar att slå folk på käften så fort något inte går ens väg. Då förlorar man sin frihet.

Lyssna även på RMV:s podcastavsnitt om ”Tidiga tecken i barn- och ungdomstid hos tungt kriminella med psykisk ohälsa”