Svensk Nobelpristagares forskning – viktig för rättsgenetiken på RMV
mer 2022-12-10
Svante Pääbo mottar lördag den 10 december nobelpriset i fysiologi eller medicin. Det är första gången på 22 år som en svensk får det priset. Pääbos forskning om människans anfäder är viktig och inom rättsgenetiken på RMV är Svante välkänd.
Kerstin Montelius, molekylärbiolog på rättsgenetiken vid RMV, är insatt i vikten av Svante Pääbos forskning och hur han och hans arbete är relevant för det rättsgenetiska kunskapsområdet.
Pääbo är välkänd bland medarbetare på rättsgenetik
Genetiksverige är inte så stort och vi är många som haft möjligheten att få lyssna till Svante Pääbos föreläsningar, eller sett honom springa förbi i en labbkorridor under något samarbetsprojekt. Även om hans fascinerande arbete har varit känt för de flesta genetiker under många år, blev det för en del av oss något av en överraskning att han tilldelats årets nobelpris i fysiologi eller medicin. En av motiveringarna till priset är att Svante Pääbo skapat ett helt nytt forskningsfält, paleogenomik, vilket öppnar för möjligheten att förstå vad det är som gör oss unikt mänskliga. Andra upptäckter i fältet har gett ledtrådar till varför infektionssjukdomar kan drabba människor så olika. Forskargruppen har till exempel visat att en nedärvd neandertalar-gen gör att vissa drabbas hårt av covid-19.
Även på rättsgenetik har vi haft stor nytta av Svante Pääbos forskningsfält. Man kan tycka att Neandertalare inte skulle ha något med nutida brottsutredningar i Sverige att göra, men den teknik man använt för att pussla ihop trasigt, arkeologiskt DNA, har stått som modell för den teknik som pusslat ihop den trasiga DNA-molekylen från dubbelmördaren i Linköping. Den man som år 2020 dömdes för mord som han begick på två personer i oktober 2004. Utan den mer fullständiga molekylen, hade det inte gått att söka efter mördarens släktingar i släktforskningsdatabaserna.
Gammalt genetiskt material viktigt för rättsgenetisk forskning
Rättsgenetiken på RMV har också samarbete med Anders Götherströms forskargrupp vid institutionen för arkeologi och klassiska studier vid Stockholms universitet sedan många år. En period hade vi tillgång till ett extra rent speciallab där forskare arbetade med arkeologiska skelettfynd. Det äldsta som passerade dörrarna var 35 000 år gammalt. Just nu samarbetar vår medarbetare Adam Staadig i sitt doktorandarbete med Anders Götherström kring metodutveckling för att få fram DNA ur svåra provmaterial som kommer till oss på rättsgenetik för identifiering.
En fråga som Svante Pääbo bär på, är att ta reda på den nutida människans drivkrafter. Varför finns inte Neandertalarna längre (de dog ut för cirka 30 000 år sedan) och vad är det som gör att vi människor tar mer och mer utrymme, till och med i rymden? En spännande frågeställning som ännu väntar svar.