Minskat intag av psykosdämpande läkemedel ökade risken för självmord

I studien har uttag av recept som mått på följsamhet (förmåga att följa ordination) till behandling kopplats till faktiska fynd av läkemedel i blod hos avlidna. Studien har kunnat genomföras med hjälp av Rättsmedicinalverkets unika rättstoxikologiska databaser med data från rättsmedicinska obduktioner. Grad av följsamhet och risken för fullbordade självmord har sedan jämförts.

– Det vi ser i vår studie är att bristande följsamhet till psykosdämpande läkemedel markant ökar risken för fullbordat självmord med mellan sju till tolv gånger. Det går inte att dra samma slutsats för antidepressiv läkemedelsbehandling från vår studie, säger Jonas Forsman.

Tidigare studier har visat på att psykosdämpande läkemedel (särskilt preparatet Klozapin) har självmordsförebyggande effekt. Vidare har bristande följsamhet till preparatgruppen i några få studier kopplats till ökad risk för självmord. Tidigare mått på följsamhet har emellertid baserats på intervjuer eller registrerade uthämtade recept, vilket inte är entydigt med att läkemedlen faktiskt intas.

– Psykosdämpande läkemedel används sannolikt i för låg utsträckning vid hög självmordsrisk och bör oftare övervägas när andra behandlingsformer misslyckats, säger Jonas Forsman.

Det är svårt att veta exakt varför det förhåller sig så här mellan läkemedelstyperna. En viktig teori är att antidepressiva läkemedel inte är lika effektiva som psykosdämpande preparat vid hög självmordsrisk. Psykosdämpande läkemedel har utöver just psykosdämpande även visats ha aggressionshämmande, ångestdämpande, och inte minst antidepressiv verkan.

– Till skillnad från antidepressiva läkemedel kan många psykosdämpande preparat ges i långverkande injektionsform, vilket säkerställer jämn följsamhet oavsett sjukdomsgrad och förmåga att komma ihåg, eller vilja, att ta läkemedlen, säger Jonas Forsman.