Milstolpe passerad i stort rättspsykiatriskt forskningsprojekt

mer 2024-06-13

I projektet Rättspsykiatrisk undersökning 2.0 samlas en stor mängd data in om personer som genomgår rättspsykiatrisk undersökning. Det handlar om över tusen olika svarsvariabler om varje medverkande. Informationen kommer att ligga till grund för svensk rättspsykiatrisk forskning i årtionden framöver.

– Rättspsykiatrisk undersökning 2.0, eller RPU 2.0 som vi kallar projektet, syftar till att undersöka och visa på samband mellan psykisk störning, brottstyp och offerrelation. Det är en löpande studie av psykiskt störda lagöverträdare som genomgår rättspsykiatrisk undersökning. Projektet bygger på tidigare forskning inom fältet i början av milleniet. Då resulterade det i flera avhandlingar. Nu i RPU 2.0 har vi utökat den tidigare studien och moderniserat forskningsfrågorna och metoderna, berättar professor Peter Andiné, som är huvudansvarig för projekt RPU 2.0.

Vad är syftet med RPU 2.0?

– Vi vill identifiera samband mellan förövarkaraktäristika, brottssituation och offerrelation för att finna specifika mönster (tillexempel riskfyllda kombinationer av förövares individuella särdrag och situationsspecifika omständigheter) som förklarar och förutser brott.

Vilka uppgifter är det som samlas in?

– Vi träffar de personer som genomgår rättspsykiatriska undersökning vid Rättsmedicinalverket och genom undersökningar, skattningar, tester och bakgrundsdata samlar vi in en rad uppgifter. Sammantaget är det 1 355 variabler som samlas in om varje medverkande. Dessutom kommer det att ske uppföljning av de medverkande efter tre, åtta och femton år via i nationella register så som till exempel belastningsregistret.

Nyligen växte projektet till att omfatta 300 medverkande, målet är 400.

– Antalet 400 bygger på att vi med den siffran anser oss ha samlat data från tillräckligt antal individer för att uppnå statistisk styrka i försöken att se samband mellan olika variabler. 400 borde helt enkelt räcka till för att besvara forskningsfrågorna. All data som samlas in registreras i en digital databas och är klar för statistisk analys efter att alla 400 forskningspersonerna har undersökts. Därefter kommer vi att kunna skriva vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar under många år, ja säkert årtionden utifrån databasen.