Hög förekomst av alkohol och narkotika i trafikrelaterade dödsfall

I Sverige genomförs i regel en rättsmedicinsk obduktion av personer som avlider till följd av en trafikolycka. De rättsmedicinska obduktionerna utförs på någon av Rättsmedicinalverkets enheter i Stockholm, Göteborg, Linköping, Uppsala, Lund eller Umeå. I samband med den rättsmedicinska obduktionen genomförs vanligtvis även en rättskemisk analys i biologiskt material som tas vid obduktionstillfället.

I denna studie har vi gått igenom alla individer (både förare och passagerare) som har avlidit i trafikolyckor med motordrivna trafikfordon under perioden 2012-2022. Detta inkluderar både sjukhusvårdade och icke-sjukhusvårdade individer.

– Studien baseras i första hand på rättsmedicinska obduktioner men inkluderar även levande individer som varit föremål för misstanke om trafiknykterhetsbrott, säger Fredrik Kugelberg, enhetschef på Rättsmedicinalverkets utredningsenhet i Linköping.

Narkotikaklassade substanser vanligare

Sammanlagt avled 1 525 förare i Sverige under den studerade perioden. Alkohol och/eller narkotika återfanns hos 39 procent av de avlidna. Förekomsten av narkotikaklassade substanser var vanligare än alkohol. Enbart narkotika identifierades hos 23 procent, alkohol hos 11 procent. Hos 5 procent av de avlidna identifierades både alkohol och narkotika.

– Vi fann stora skillnader i påvisad förekomst av alkohol mellan könen, där avlidna manliga förare hade nästan dubbelt så hög förekomst (17 procent) av alkohol som avlidna kvinnliga förare (9 procent), säger Fredrik Kugelberg.

Tidigare varit misstänkta för drograttfylleri

Bland de avlidna förarna hade 163 varit föremål för en rättskemisk undersökning i tidigare trafikärenden. Av alla levande individer som misstänktes för drograttfylleri under studieperioden återfanns 31 procent i minst två trafikärenden.

– Denna statistik motiverar insatser som syftar till att förebygga återfall i trafiknykterhetsbrott. Sammantaget bidrar vår rapport till ökad kunskap om mönster och samband vad gäller droganvändning i trafiken och ger underlag för framtida trafiksäkerhetsåtgärder, avslutar Fredrik Kugelberg.