”Bristfälliga kunskaper om våldsbejakande extremism”

mer 2018-02-08

Personer bakom våldsamma terrordåd är svåra att upptäcka i tid. Överläkaren och professorn Marianne Kristiansson vid Rättsmedicinalverket menar att psykiatrin måste vara observant kring patienter som uppfylls av våldstankar.

– Psykiatrin har som uppgift att behandla patienter och se till patientens behov. Den primära uppgiften är egentligen inte att minska våldet i samhället. Men psykiatrin har skyldighet och ansvar att titta på om en patients psykiska tillstånd kan öka risken för våld, säger Marianne Kristiansson.
Som professor i rättspsykiatri vid Karolinska institutet och överläkare vid Rättsmedicinalverkets, har Marianne Kristiansson en lång bakgrund inom forskning om våldsbrott. På senare tid har hon och hennes expertis om våldsbejakande extremism och om förövare bakom terrordåd, uppmärksammats i tv och tidningar.

Riskbedömning ska göras vid misstanke om extremism

Kampen mot våldsbejakande extremism och terrordåd ingår i en nationell strategi som regeringen har tagit fram. En viktig fråga som kräver svar är hur samhället, och mer specifikt den psykiatriska och rättspsykiatriska vården, ska kunna upptäcka radikaliserade personer i riskzonen för att begå våldsamma handlingar.
– Psykiatrin bör vara observant på om en patient har tankar om våld och pratar om våld. Då undersöker man det närmare med målet att göra en riskbedömning om risk för våld. Tror man som psykiater att våldsrisk föreligger ska alltid en riskbedömning göras.

Hur vanligt är det att de som gör sig skyldiga till våldsbejakande extremism har psykiska eller emotionella störningar?
– Det är en viktig fråga. Det är oklart enligt den forskning som finns. Men det har kommit en statlig offentlig utredning där man går igenom forskningsläget. De studier som är gjorda är ofta icke kontrollerade och dessa är det svårt att dra slutsatser om. Men det finns sannolikt vissa undergrupper av personer som ägnar sig åt våldsbejakande extremism. Vissa av dessa undergrupper har inte särskilt mycket psykiska besvär. För andra grupper, som till exempel ensamvargarna, kan det förväntas finnas en högre andel psykiska besvär. Det finns studier som visar på det.

Risk för psykisk störning hos vissa personlighetstyper

Kan det vara så att en person skyldig till terrordåd kan ha en allvarlig psykisk störning och därför bör dömas till vård och inte fängelse?
– Våra kunskaper om beteendestörningar i förhållande till våldsbejakande extremism är bristfälliga. Det kan inte uteslutas att enstaka sådana personer kan ha en allvarlig psykisk störning men det vet vi för lite om. Men bland de här personerna som ägnar sig åt våldsbejakande extremism så finns alltså den här personlighetstypen som populärt benämns som ensamvargar. Alltså enstaka personer som möjligen är så störda att det kan röra sig om allvarlig psykisk störning. Det kan vara en angelägenhet för rättspsykiatrin att utreda och lära sig mer om den personlighetstypen.