Ett år efter terrordådet på Drottninggatan

mer 2018-04-10

Klockan 14.53 fredagen den 7 april 2017 kördes en stulen lastbil i hög fart längs Stockholms största affärsgata Drottninggatan. De numera riksbekanta betonglejonen knuffades åt sidan av det tunga fordonet. Färden tog slut med en krasch i ytterväggen på varuhuset Åhléns City. Fem personer omkom och cirka 15 skadades.

Rättsmedicinalverkets säkerhetschef Tomas Lindfors, var en av de första på myndigheten att få reda på vad som hade hänt. Uppgifterna kom från en medarbetare som befann sig på plats i centrala Stockholm. Som säkerhetschef för Tomas Lindfors loggbok med exakta hålltider vid allvarliga och extraordinära händelser.

Klockan 15.23 ringde rättsläkare och enhetschef Petra Almqvist för att informera om läget. Då hade hon redan aktiverat några medarbetare för eventuell beredskap under helgen.
Klockan 15.30 gick Rättsmedicinalverkets ledningsgrupp upp i stabsläge. Samtidigt beslutades att entrén till huvudkontoret på Klarabergsviadukten 90 skulle låsas. Medarbetarna fick inte lämna lokalerna av säkerhetsskäl. Tio minuter senare gick information ut till DVI-gruppen.

Identifiering vid katastrofer kräver särskilda metoder

DVI står för Distaster Victim Identification och innebär ett särskilt sätt att arbeta med personidentifiering vid händelser med många döda. Petra Almqvist, enhetschef vid den rättsmedicinska enheten i Stockholm, ledde det rättsmedicinska arbetet när det startade på lördagsförmiddagen.

Sammanlagt arbetade tio personer från rättsmedicin tätt tillsammans med åtta poliser. Fyra kroppar ingick i DVI-arbetet. Den femte personen som avled i samband med händelsen gjorde det i ett senare skede. Allt som allt tog den rättsmedicinska delen av DVI-arbetet tolv timmar, från klockan 10.00 på morgonen till klockan 22.00 på kvällen.

Att rutinmässiga rättsmedicinska obduktioner görs på en oidentifierad person är inget ovanligt. Men arbetet är annorlunda vid en katastrof med flera offer inblandade. Då används DVI-blanketter i ett system som är vedertaget av de flesta länder. I arbetet ingår att ta prover på anhöriga som sedan fungerar som jämförelsematerial. I Drottninggatan-ärendet var två offer utländska medborgare. Då tar polisen kontakt med myndigheter i deras hemländer för att få fram uppgifter som behövs i identifieringsarbetet.

DVI-arbetet är tidskrävande, allting registreras från persedlar som kläder och plånboksinnehåll, till igenkänningstecken som tatueringar, ärr, kläder, hår- och ögonfärg.
I den inre undersökningen av kroppen letar DVI-teamet efter proteser och spår efter operationer som kan jämföras med patientjournaler. Rättsodontologer (läs mer om det längre ner i artikeln) genomför dessutom fullständiga orala undersökningar av de avlidna vilket innefattar tandröntgen. Syftet är att utreda tandstatus som sedan jämförs med det som står i tandvårdsjournalerna. I just detta ärende kunde identiteten på alla fyra offer fastställas med hjälp av tandröntgen. Trots det deltog även Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska laboratorieenhet i Linköping i en del av identifieringsarbetet.

Klockan 20.30 på lördagskvällen levererade polisen alla fem prov till laboratoriet i Linköping. Arbetet där pågick fram till klockan 23.30, vartefter analysinstrumentet fortsatte att arbeta utan övervakning under natten. Klockan 09.02 på söndagsmorgonen avgav rättsmedicinalverket analyssvar på samtliga genetiska prov i en rapport till polisen.

Men för Rättsmedicinalverkets del var inte arbetet helt över. Rättsmedicinalverkets avdelning för rättspsykiatri ingick som en del i arbetet när det gäller den misstänkte gärningspersonen. I samband med förundersökning och rättegång genomförde avdelning för rättspsykiatri på uppdrag av domstolen en så kallad §7-undersökning. En sådan syftar till att ta reda på om den misstänkte bör genomgå en större rättspsykiatrisk undersökning.