Årsredovisningen för 2024 lämnad till regeringen

mer 2025-02-20

Onsdagen den 19 februari lämnade Rättsmedicinalverket (RMV) årsredovisningen för 2024 till regeringen. I den går bland annat att läsa att antalet rättspsykiatriska undersökningar är det högsta på tio år

Rättsmedicinalverkets tillförordnade generaldirektör Lovisa Strömberg kommenterar verksamhetsåret 2024:

– Rättsmedicinalverket har en viktig roll i brottmålsprocessen genom att bidra med medicinsk expertis och stärka rättssäkerheten. Vid sidan av en robust leverans till våra uppdragsgivare gläds jag åt att vi med hjälp av forskning och teknikutveckling kan bidra till att utveckla samhällets förmåga inom vårt område. Jag kan konstatera att myndigheten även under detta år kunnat bidra på ett avgörande sätt i det svenska rättssamhället.

Fler rättspsykiatriska undersökningar

Begreppet allvarlig psykisk störning är centralt inom rättspsykiatrisk verksamhet. Det är ett juridiskt begrepp och inte ett medicinskt tillstånd eller en psykiatrisk diagnos. Exempel på tillstånd som utgör en allvarlig psykisk störning är psykotiska tillstånd med vanföreställningar, tankestörningar och hallucinationer.

Under 2024 ökade antalet rättspsykiatriska undersökningar för tredje året i rad. Antalet var också det högsta på tio år. Det är framför allt antalet rättspsykiatriska undersökningar av häktade som ökat Eftersom häktade personer tas in vid någon av undersökningsenheterna är dessa undersökningar mer resurskrävande för myndigheten, vilket blir särskilt märkbart under perioder med högt inflöde.

Ny metod för analys av dna

Under 2024 har myndigheten driftsatt en ny metod för analys av dna. Genom att antalet analyserade dna-markörer ökar från cirka 100 till 5 500 öppnas nya möjligheter för den rättsgenetiska verksamheten. Bland annat kan släktskapsutredningar nu göras ändå upp till nivån syssling, något som inte tidigare varit möjligt. Den nya metoden har utvecklats genom rättsgenetisk forskning i vilken Rättsmedicinalverket varit en ledande aktör.

Fler rättsintyg – men färre kroppsundersökningar

Rättsmedicinalverket har huvudansvaret för att utfärda rättsintyg på uppdrag av Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Ett rättsintyg är ett medicinskt utlåtande om skador, sjukdomar eller andra förhållanden hos en målsägande eller misstänkt gärningsperson. Ett rättsintyg kan antingen baseras på en rättsmedicinsk kroppsundersökning eller på handlingar som patientjournaler och fotografier. De rättsintyg som baseras på handlingar benämns yttranden.

Under 2024 expedierades 5 105 rättsintyg, vilket är en ökning jämfört med 2023 och det högsta antalet på tio år. Ökningen utgörs i sin helhet av rättsintyg baserade på handlingar, som ökat med nio procent, medan rättsintyg baserade på kroppsundersökningar minskat med sju procent.

– Ett rättsintyg baserat på en kroppsundersökning utgör viktig stödbevisning i utredningar av våldsbrott, inte minst i ärenden som rör våld i nära relation. Minskningen är därför bekymmersam, understryker Lovisa Strömberg.

Uppmärksammade förgiftningsdödsfall

Det gångna året har ett antal förgiftningsdödsfall fått stor uppmärksamhet. RMV har Sveriges enda laboratorium för rättskemiska analyser och gör årligen omkring 800 000 sådana. Etablerad teknik kan förhållandevis enkelt hitta omkring 1500 substanser. Vid misstanke om förgiftningsfall där reguljära metoder inte kan ge svar startar ett intensivt arbete, där det inte sällan krävs ett tätt samarbete mellan RMV och andra aktörer.

Fler ärenden med snabbare lagföring

År 2023 blev snabbförfarande i brottmål för vuxna lagöverträdare utbyggt i hela landet. För RMV innebär det att en större andel av de rättskemiska ärendena från Polismyndigheten ska hanteras skyndsamt. Under 2024 utgjorde andelen snabbare lagföringsärenden 59 procent av det totala antalet ärenden från Polismyndigheten, jämfört med 46 procent 2023 och 29 procent 2022. Antalet beställningar av droganalyser från Kriminalvården har ökat med sex procent.

Fler riskutredningar av livstidsdömda

År 2024 avtjänade 224 personer livstidsstraff i Sverige. Efter tio års verkställighet kan en livstidsdömd person ansöka om att få sitt straff tidsbestämt. Ansökningarna prövas av Örebro tingsrätt och en av faktorerna som domstolen har att ta hänsyn till är risken för att den dömda återfaller i allvarlig brottslighet. Sådana riskutredningar utförs av Rättsmedicinalverket, på domstolens uppdrag. Under 2024 var antalet riskutredningar fler än såväl 2023 som 2022. Under året bedömdes dessutom återfallsrisken vara hög i fler fall än föregående år. Den troligaste är att fler personer med ett stort antal riskfaktorer ansökte om tidsbestämning under året. Då antalet riskutredningar är förhållandevis litet kan det innebära stora variationer mellan enskilda år.